Kocken klorofyll lagar liv - Svalan

Kocken klorofyll lagar liv

Åldersgrupp och förförståelse
Årskurs 4. Aktiviteten avser en uppstart till ämnet om fotosyntes och dess kemiska reaktion. Förkunskaper från lågstadiet inom det naturvetenskapliga ämnet. Eleverna bör vara lite vana vid utflykt i naturen, medvetna om regler och allemansrätt.


Material
14 m långt rep, ett ekollon, vitt papper, liten kastrull, vattenflaska med vatten, svarta bönor eller liknande, olika sorters socker för elever att smaka exempelvis skivad morot, skivat äpple och sockerbitar.


Lärandeobjekt
En förståelse för den kemiska reaktion som sker i alla växter med hjälp av klorofyllet, och vad som blir produkten av den reaktionen.
Kopplat till det centrala innehållet i Lgr 11 (Skolverket, 2017): ”Fotosyntes, (…) grundläggande kemiska reaktioner.”


Utförande
1. Som en introduktion till aktiviteten placeras repet ut i en cirkel för att illustrera Sveriges största ek, Rumskullaeken som mäter drygt 14 meter i omkrets. Låt eleverna känna och titta på fröet till trädet. Ett ekollon placeras i mitten av repet på ett vitt papper för att tydligt synas. Hur kan ett så litet frö bli ett sådant stort trä?
2. Dramatisering av Kocken Klorofyll. En lärare låtsas koka ihop vatten och koldioxid (svarta bönor), på spisen solen som karaktäriseras av en annan lärare. Detta för att gestalta fotosyntesens process som samtidigt berättas muntligt.
3. Som sammanfattning visas produkten av fotosyntesen i form av morötter, äpplen och sockerbitar som eleverna får smaka på. Poängtera att alla växter innehåller klorofyll som tillverkar socker men att det förekommer i olika former och smaker. Återkoppla till den stora eken.


Inspiration till berättelsen om “Kocken Klorofyll” finns att finna på nätet.
Illustrationen med repet som ekens omkrets är beskrivit i boken “Att lära in ute för hållbar utveckling, F-9”( Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman,A., Grantz, H., Gustafsson, J., & Wohlin, A., 2015)

Artmemory i Granskog - Fladdermusen

 Åldersgrupp och förförståelse 

Denna aktivitet passar för en årskurs 4.

Tidigare lektioner har handlat om de arter som är vanligt förekommande i Sveriges olika typer av skogar. De har även kunskap om vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet att göra i den svenska naturen

Material 

Till denna lek behövs:

§  Vit duk/lakan för spelplan.

§  Muggar ( gärna återandvändningsbara/papp) 2st muggar/art.

§  Sittunderlag

Lärandeobjekt 

Eleverna kommer få möjlighet att utveckla kunskaper för att identifiera §olika växter som är vanligt förekommande i en granskog samt att kunna artbestämma dessa. 

I det centrala innehållet för åk 4 - 6 i Läroplanen (Skolverket 2019, s. 160, 161): 

§  Ekosystem i närmiljön och namn på vanligt förekommande arter. 

§  Hur växter kan identifieras.   

Utförande 

Uppstart –

 Läraren har förberett genom att plockat ungefär 10 olika växtarter och förklarar vad leken går ut på. Eleverna delas sedan in i mindre grupper där varje grupp blir tilldelad en eller två arter, beroende på gruppstorlek.

Genomförande –

 Grupperna ska sedan söka efter och identifiera en likadan art från omgivningen som den de fått vid uppstart. För de grupper som är snabbt tillbaka kan läraren föra en diskussion om det var lätt eller svårt att känna igen arterna och vilka kännetecken de använt sig av för att identifiera arten. När alla grupper är samlade runt ”spelplanen” delar vi ut två muggar till varje grupp och  gruppen placerar ett exemplar i varje mugg. Muggarna placeras därefter upp och ner på ”spelplanen” och blandas. Eleverna ska nu få spela lagmemory, utförandet är som vanligt memory,  men med skillnaden att artnamnet måste kunna bestämmas för att laget ska få vända nästa mugg och fortsätta spela. Svarar laget fel på arten går turen över till nästa lag. Lyckas laget para ihop två arter med varandra behåller de dessa muggar och får fortsätta tills de misslyckas att hitta artens ”kompis” eller svarar fel. Leken kan med fördel utföras flera gånger för repetition.  

Avslut –

 För att knyta ihop aktiviteten samlas eleverna sittandes på sittunderlagen framför läraren som för en diskussion om vad vi lärt oss idag och lite fakta, samt olika kännetecken som är unika för de olika arterna.

 Denna lek är hämtad ur:  Att lära in ute för hållbar utveckling (Behrenfeldt et al. 2015).

Artsafari i granskogen - Nyckelpigan

Åldersgrupp och förförståelse

Aktiviteten passar för en årskurs 4. Eleverna har tidigare sorterat och grupperat men inte identifierat arter.

Material

Luppar

Vita dukar

Burkar/plastmuggar

Bestämningslitteratur

Lärandeobjekt

Att efter noggranna observationer kunna identifiera en art (djur) med hjälp av bestämningslitteratur. 

Centrala innehållet för biologi: Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas (Lgr 11, s.167).

Utförande

Uppstart: Materialet ligger utlagt på en vit duk på marken framför oss. Eleverna får svara på frågan, vad tror ni att vi ska göra idag? (Eleverna får tänka tysta för sig själva, räcka upp handen). Vi diskuterar deras svar och visar sedan ett exempel på hur de kan gå tillväga. 

Genomförande: Vi delar in eleverna i par. I paren ska de tillsammans leta upp fem djur, samla in dem i burkar och sedan observera och noggrant undersöka djuren för att sedan kunna identifiera dem. När de känner sig klara skriver de namnet på burken. Eleverna går sedan samman fyra och fyra för att jämföra sina djur med varandra och försöka hitta likheter och skillnader. De kanske har identifierat likadana djur men kommit fram till olika arter, vad beror det på?

Avslut: Eleverna samlas runt den vita duken och djuren sorteras efter art på den, en grupp i taget. Gemensam diskussion kring antalet djur och vilken som är vanligast förekommande arten, vad kan det bero på att just den är “vår” vanligaste art? Vad har vi lärt oss idag? Vad ska man tänka på när man identifierar ett djur? Vad var svårt/lätt? 

En flammande observation- Grodan

Åldersgrupp och förförståelse 
Denna undersökning passar att göra i en årskurs fem. 

Eleverna har förförståelse om elden. De har förkunskaper om eldens egenskaper, exempelvis vad som behövs för att det ska kunna brinna (syre, värme och ett brännbart material). 

Eleverna har förkunskaper om allemansrätten, vad man får göra och inte får göra i naturen.

Material

De material som behövs i denna undersökning är: 

• 3 plåtar
• 1 lakan 
• 1 brandfilt
• 3 tändare/ tändstickor
• tänkbara material från naturen.

Lärandeobjekt

Eleverna ska ges möjlighet att få förståelse för olika materials brännbarhet från naturen. Vilka material som är brännbara och vilka som inte är brännbara. Varför brinner vissa material och andra inte.

När eleverna arbetar med lärandeobjektet så får tillfälle att utveckla deras förmåga att “genomföra systematiska undersökningar i kemi” (Skolverket, 2019).

Ur det centrala innehållet i kemi (Skolverket, 2019) kommer denna undersökning ge eleverna tillfälle att arbeta med  “Indelningen av ämnen och material utifrån /.../ brännbarhet, /.../”. 

Utförande

Uppstart:
Läraren berättar att eleverna ska undersöka brännbarheten hos olika material. Eleverna  delas tidigt upp i tre grupper med ungefär 6 stycken elever i varje grupp. Varje grupp har en pedagog. I grupperna repeterar vi kort elevernas förkunskaper kring elden, allemansrätt och säkerhet kring eld. Eleverna får också berätta vad de tror begreppet brännbart betyder.

Genomförande:

Arbetssättet utgår ifrån en systematisk undersökning. Först får eleverna en frågeställning. Frågeställningen eleverna får är “Vad är brännbart och inte brännbart i naturen?” Eleverna får en uppgift att leta reda på vad de tror är 2 brännbara material och 2 obrännbara material. Därefter samlas de i sina grupper och lägger sakerna på lakanet (för att materialen ska synas tydligt). Läraren hjälper eleverna att skapa hypoteser genom att välja en sak från lakanet och frågar eleverna vad de tror kommer hända, exempelvis om materialet kommer börja brinna eller inte brinna, och varför tror eleverna att det i så fall är brännbart eller inte brännbart? Eleverna ska då diskutera dessa frågorna med varandra i grupperna. Genom att skapa hypoteser kan ett intresse skapas hos eleverna.
Efter diskussionen får eleverna undersöka genom observation om de materialen de valt är brännbara eller inte. De undersöker genom att tända eld på ett material i taget för att observera vad som börjar brinna och vad som inte brinner.

Avslut:

Gruppen samlas igen och diskuterar resultatet. Eleverna får berätta vad för resultat som de kom fram till. Läraren kan stödja med frågor som "Vad var brännbart och inte brännbart?" “Vad hände?”, “Hur såg det ut?”, “Rökt det?”, “Glödde eller brann det?” och “Hur luktade det?”. Läraren lyfter därefter slutsatsen och förklarar även varför de materialen som eleverna har valt brinner/ inte brinner. 

Nedbrytningsplanka av studiegruppen Nyckelpigan.

Ekoburkar av studiegruppen Grodan.

nedbrytningsplanka